Gud vilken huvudvärk

Ahhh, jag har haft huvudvärk hela dagen. Tur att jag inte jobbade idag. Senaste veckan har varit trist. Igår kunde jag inte sova utan låg och funderade på hur trist allting är. Jag sov en stund mitt på dagen vilket är helt tabu. Det brukar jag bara göra när jag är riktigt nerkörd. Kan inte skriva mer huvudet sprängs. Ajöken

Nej

Jag har precis pajat fredagen. Jag har varit trött dom senaste dagarna så jag gjorde något jag inte gjort på länge. Gick och lade mig en stund på morgonen. Ni vet bara 10 minuter sedan åker jag hemifrån. Men det funkar aldrig och nu har jag sovit i fyra timmar och med det förstört hela min dag. Nu hinner jag inte fixa allt. Jag blir så trött på mig själv, suck.

Onsdag och massor att göra

Jag har massor av saker att göra. Vanligtvis så brukar det gå trögt dom dagar jag har fullt upp men nu betar jag av listan i lagom takt. Jag hade först tänkt att sticka ner och köra några stora övningar i gymmet för att sedan bränna några kalorier på löpbandet. Nu blir det lite tight men håller humöret i sig tills i kväll så kanske jag springer en runda ute.

Rävsax

Jag sitter i en riktig rävsax känns det som. Jag pendlar så ofta i mitt stämningsläge att jag inte  får något gjort. Jag har så många idéer om hur jag skall utveckla mitt företag. Jag vill jobba och köra på. Jag har nästan alla förutsättningar för att det skall gå bra, jag är duktig på mitt område, trevlig, lojal, bra lokal och allt det där men sen pendlar jag ju så in i helvete. Nu har jag mått hyfsat bra ganska länge och tagit på mig några nya uppdrag.  Men nu så pendlar humöret och orken så ofta och snabbt att en vecka drar iväg utan att jag får någonting gjort. Så kan jag ju inte ha det. Det är som om man två gånger i veckan skulle få sömnmedel av chefen.

Vad är sjuk?

Om jag bara kunde ha en halvtidstjänst eller likande så att jag visste att det rullade in lite pengar varje månad. Stundtals är jag en visionär och intensivt arbetande myra, men allt för ofta så får jag inget gjort och vill heller inget göra. Resultatet blir att jag är dålig på att jaga jobb och pengarna ramlar in stötvis och alltför sällan. Det var nog fem år sedan jag hade en anställning sist. Jag trivs bra med att vara min egen men saknar ofta motivationen som behövs, jag har inget driv. Dom stunder då jag är helt genialisk och kör igång kampanjer, idéer, nätverkar och så vidare är korta och ofta så hinner det aldrig riktigt bli någonting av det hela.

Söndag

Har varit och tränat så jag känner mig ganska nöjd. Hela veckan har gått väldigt segt och jag har varit trött. Sömnbehovet har varit stort och jag har varit ganska lättirriterad. Nu känns det bättre. Veckan som kommer bjuder på några roliga stunder så jag ser fram mot den. Jag känner att jag blir lite påverkad av det trista vädret men skall inte låta mig ryckas med. Nu blir det fokus på träning. jag måste ta tag i den biten hårt nu. Ingen höstdepp i år, no no.

It´s all up from here

Äntligen så känns det som om det håller på att lossna. Jag har fått ett driv som verkar hålla i sig. Jag känner mig peppad att jobba och träna, på en lagom nivå. Det hände något under semestern. Inte bara ”glömde” jag att ta mina tabletter jag faktiskt sket en aning i att ta samtliga fem som jag ska trycka i mig varje dag. Ni som är pillertrillare vet att dagen kan bli en aning skev om man struntar i att ta sin medicin. Yrsel, huvudvärk, stress, hjärtklappning, upprymdhet, ja allt möjligt kan kicka in. And they all love you for it, not.

Lyster och Dyster

Förra veckan var totallt värdelös. Ett svart moln kom glidandes och jag hann inte springa undan. Precis som någon av katastroffilmerna från Hollywood. En tromb, orkan, tsunami eller vad som helst kommer farandes, det är panik överallt och man ser en person slungas ut i rymden eller svepas iväg för alltid av en jättevåg. Dom som klarar sig genom hela filmen tittar naturligtvis på och blir vittnen till utommännskliga krafter som ej går att besegra.

Klockan är 04.22 och jag kan inte sova

Klockan är 03.30 och jag kan inte sova. Det verkar inte spela någon som helst roll hur jag spenderar min dag. Jag somnar inte helt enkelt. Fast efter veckan som varit så borde jag vara trött som bara den. Sånt här stressar mig enormt, att inte kunna sova. Världelöst.

I morgon skall jag jobba klockan 12.00. Jag börjar ledsna på mitt jobb, igen. Jag har aldrig haft ett jobb längre än i tre år. Förr eller senare så blir alla runtomkring mig dumma i huvudet på riktigt. Inkompetenta, slöa, och knäppa. Sedan börjar dom konspirera och baktala mig. Inte på riktigt naturligtvis, eller jo, litegrand.

Måndag och allt är helt ok

Sitter hemma och fryser av någon anledning. Men jag har alltid haft lätt att få kalla händer. Kanske en kvarleva från forna nikotinrika dagar.

Studiematrial på bordet, en kaffe till höger, mobilen och kalendern till vänster och datorn alldeles framför mig. Ett smörgåsbord för den moderna och flitige. Men det finns även en klocka som tickar allt för högt och ett samvete som skriker ”plugga din latmask”, plus en alltför krökt rygg. Snart måste jag rusa till bussen och har intet fått gjort. Skämmes du svaga människa, ut och skär dig ris att piska latmasken ur dig.

Jag sprang en liten runda i går för första gången på väldigt länge. Förra sommaren och hösten var katastofal löpningsmässigt sett. Ja helt usel rent träningsmässigt. Jag säger varje vecka att jag ska börja träna igen fast utan egen motor och vilja så händer det inte mycket. Jag får skylla på lite instabilitet i humör och vardagsfunktionalism. Men i morgon skall jag ut igen och springa 10 minuter längre än i går. Nya skor för dyra pengar ska få igång mig.

Nu, vidare på livets autobahn. Nya utmaningar i sikte. Tömma en kopp kaffe och förbereda mig inför en spännande 20 minuter lång bussfärd. Vem vet vad ödet har stakat ut för väg åt mig idag? Kanske en 15 minuter lång försening pga arg busschafför? favorit i repris från förra veckan i sådana fall. Hoppas inte det, för det resulterade i upprörda känslor hos undertecknad. Utskällning av busschafför belv avbockat på livets meritlista. Likaså inringd anmälan till UL. Berärättigad reaktion från min sida enligt mig själv. Busschaffören skall icke stänga av motorn och sätta sig med armarna i kors pga att en passagerare inte hunnit klart sms-biljetten innan han klev in i bussen. Lärdomen jag fick var att det är lätt att ryckas med i lynchstämningar som uppstår på sena bussar, och det känns skönt efteråt .